tisdag 22 mars 2011

Virrig dag



I går ängnade jag dagen till att leta.
Och leta , och leta.
Men i dag är jag klar.
=)


Jag började med att leta efter en av mina nystickade sockar,
tänkte använda dom när jag åkte iväg,
letade överallt men fick ta ett par andra.

Sedan var de husnycklarna,
dom var inte där dom skulle vara,
efter en bra stund så tog jag extranycklarna med mej istället.

När maken kom hem på kvällen hade jag letat ÖVERALLT och inte hittat dom,
maken tar en sväng i huset hittar socken ,
tipsar om att nycklarna kanske ligger i bilen och de gjorde dom så klart.


Sen åker gubben till travet och jag ska ha en lugn och skön kväll,
trodde jag ja,
tänkte kolla ett telefonnr i mobilen och börjar leta och letar som en tokig,
de enda jag hittar är makens mobil,
då inbillar jag mej att ha tagit med sej min mobil istället för sin,
men inte,
när han kommer hem vet jag fortfarande inte vad min mobil är.

Då är jag helt säker på att den är väck,
lägger mej och tänker på hur jag ska få tag på alla nr till alla och hur de ska lösas.

Men kan den inte ligga i bilen........
Ut i bilen direkt på morgonen idag och där va den,
en helt svart telefon i ett svart säte,
den syntes knappt.



Så i dag har jag koll på allt =)
tänker inte flytta på mej alls så inget kan försvinna.

Jo,
jag ska ju ut med Tass och så måste jag ju handla ,
hoppas att jag klarar de utan att slarva bort nått.

När jag ändå är inloggad så kan jag ju visa upp mina nya vantar, det är ett par "Fiddelheds mittens" .

Stickade i Öländskt ullgarn


Ha en go dag på er och försök att hålla reda på era pinaler, de ska jag försöka göra.
Må gott
Eva

13 kommentarer:

Rät&Avig sa...

Vilken dag!!! Men vantarna är urtjusiga!
/Ann-Britt

StickLena =KnitLena sa...

Snygga fiolknorrar!
Så som din virriga dag var , har jag det alltid. Föreslår att telefonen får ett färgglatt fodral och att nycklar placeras på ett fast ställe....

Manduzana stickar sa...

Ojoj, sådana dagar kan göra en tokig! Men det var himla fina vantar du har stickat :)

Helena sa...

Fina vantar! Härligt mönster du har gjort. Virriga dagar är inte ovanligt här. Var är mobilen hör familjen var dag, haha.

Tina sa...

Hihi... såna dagar har man ibland. Det som min familj är mest trött på att höra är - Men, var är min tekopp! Jag slarvar bort den minst tio gånger om dan.

Medea sa...

Ja, så det kan bli! =D
Urläckra vantar du har stickat.

Tant Theas Lilla Torp sa...

Sitter här och ler igenkännande! Visst är det som förgjort vissa dagar! Gissa hur många gånger jag ringt min egen mobil. Hihihi, MÅNGA! Synd att det inte går att ringa till handväskan, bil/husnycklarna och handskarna också! ;o)

Må så gott!

Kram

Monika

Pysselfarmor sa...

Så blir det ibland...tur att du hittade de fina vantarna när du skulle fotografera dem!

Eva S sa...

Känns välbekant! Ännu ett par fina vantar.

Susilull sa...

Oj oj så det kan bli ibland. Men turligt nog så kommer ju sakerna fram igen, för det mesta.
Superfina vantar, verkligen!!

Metta sa...

Vissa dagar kan verkligen vara jobbiga, men det är skönt när sakerna kommer till rätta.
Vantarna är jättefina!

teresa sa...

Superfina vantar! Jag tappar också bort - bilnycklarna hittade jag aldrig o de kostar flera tusen att göra nya...

Garnmoster sa...

Jag brukar låta bli att leta, rätt som de tär kommer det borttappade fram ändå. Fast mobilen är ju trist att vara utan, alla kontakter ligger ju där.
Jag kunde inte låta bli att se din duk du har på bordet under vantarna, har du vävt den själv? Jag har en likadan i nästan exakt samma färg som jag vid något tillfälle vävt. Ganska lustigt, fast det kanske inte är så ovanligt mönster egentligen. Men att färgvalet dessutom är detsamma....